Fågel

Vitryggig hackspett

Dendrocopos leucotos

Den vitryggiga hackspetten favoritmat är insekter som lever i döda träd. Numera är marker med sådana träd mycket ovanliga och den vitryggiga hackspetten har minskat kraftigt. Från att ha varit spridd över nästan hela landet finns numera väldigt få kvar.

Så ser den vitryggiga hackspetten ut

Det finns åtta olika arter av hackspettar i Sverige. Fyra av dem är brokspettar med svartvit fjäderdräkt och lätta att förväxla.
Den vitryggiga hackspetten är den största av dessa arter. Hanen har ett rött fält på sitt huvud, medan honan har svart hjässa. Vingspannet är omkring 40 cm.

Hackspettens huvud är specialkonstruerat för att klara de skakningar som uppstår när den hackar i träden. Deras huvud består av ett stort antal rörliga ben mellan näbben och hjärnskålen vilket ger en effektiv stötdämpning.

En tunn linje

Vad äter den vitryggiga hackspetten?

Vitryggen lever av larver av vedlevande insekter, främst skalbaggslarver som de hittar i döda eller döende lövträd, främst från björk, asp och sälg men även al och död barrved. För att komma åt insekterna i den döda veden, gör vitryggen djupa, koniska och släta hack. Födan utgörs till hälften av skalbaggslarver, främst från långhorningar. Resten är från andra insekter som steklar, tvåvingar och fjärilar.

Några exempel på arter som vitryggen lever på är stor aspvedbock, björkvedbock, skulderbock, lövträdslöpare, barkborrar och björksplintborre.

En tunn linje

Ordning: Fågel (Aves)

Familj: Hackspettsartade fåglar (Piciformes)

Vikt: 100 – 120 g

Ungar: Normalt 2-3 ungar

Livslängd: 10-15 år

Det latinska namnet: Dendrocopos leucotos

Vitryggig hackspett

Levnadssätt och ungar

Vitryggen bygger sina bon genom att hacka hål i lövträd, ofta aspar, björkar eller alar. Områden där mer än 25% av trädvolymen utgörs av gran används inte som häckningsområden av den vitryggiga hackspetten.

Precis som andra hackspettarter i Europa hackar den vitryggiga hackspetten ut ett nytt bohål varje år.

Den vitryggiga hackspetten häckar i skogsmark som innehåller stor andel döda och döende lövträd. Döda träd är en nyckelfaktor för deras tillgång på mat och boplatser. I februari-mars hävdar den vitryggiga hackspetten revir genom att ”trumma” på träden. Bobyggnaden påbörjas i mars-april och bohålet placeras ofta högt upp i en murken asp, al eller björk. Honan lägger 3-5 ägg som både hon och hanen hjälps åt att ruva. Ruvningstiden är bara 14 dagar lång. Efter ungefär fyra veckor lämnar ungarna boet. På hösten lämnar ungarna sina föräldrars revir. Arten hackar ut ett nytt bohål varje år.

En tunn linje
Stöd Vildrikets arbete

Hjälp oss att göra
skillnad

Idag hotas och försvinner världens vilda djurarter i en snabbare takt än någonsin tidigare.

Den vitryggiga hackspetten i Sverige

Under 1800-talet och i början av 1900-talet var den vitryggiga hackspetten dokumenterad som häckfågel i 17 av 24 svenska landskap. Sedan dess har utbredningsområdet minskat med mer än 90%.

På grund av att arten är starkt specialiserad på lövträdslevande vedinsekter så krävs att den har tillgång till ett stort antal kraftigt insektsangripna lövträd. Skogsmarker med sådana träd har minskat kraftigt i Sverige och därmed har också artens möjligheter att överleva minskat radikalt. I marker där konventionellt skogsbruk bedrivs kan arten inte överleva längre. Risken för utdöende ökar också med det minskade antalet individer eftersom det blir allt svårare att finna partners, samt svårigheten att hitta lämpliga häckningsmiljöer.

Sedan 1995 utför Naturskyddsföreningen utplantering av vitryggig hackspett. Detta har skett med i samarbete med Nordens ark sedan år 2000 och numera även med Vildriket och Skansen. Detta är ett viktigt arbete, men allra viktigast är dock att betydligt fler områden skyddas och att ett storskaligt restaureringsarbete kommer till stånd. Såväl skydd av aktuella, bra biotoper som en planering av nytillskott genom successioner är då nödvändiga. Redan skyddade områden måste dessutom skötas på rätt sätt. Som ett led i det biotopskapande arbetet har skogsbolaget Bergvik Skog AB utformat ett eget aktionsprogram som innebär att man skapar förutsättningar för 100 nya vitryggiga hackspett-revir från Dalsland till Nedre Dalälven. Också Sveaskog gör riktade insatser för att gynna arten.
I juni 2005 antog naturvårdsverket ett åtgärdsprogram för arten. I denna listas åtgärder så som områdesskydd, skötsel, restaurering, nyskapande av lövskogsmiljöer och död ved, naturvårdsbränningar, avel och utplantering samt riktad information.

Våren 2010 utgjordes den kända svenska populationen av två par och två individer i Värmland, ett par och två individer kring nedre Dalälven, en individ i Medelpad, en individ i Västerbotten och ett par i Norrbotten. Av dessa totalt 14 fåglar härstammar nio från utplanteringar och dessa fåglars viltfödda avkomma.

I Finland, där arten också minskat under lång tid har trenden vänt och år 2009 räknades 89 häckningar. I Norge finns en livskraftig population om cirka 1700 par på Vest- och Sørlandet.

Besök djuren på
Vildriket

Upplev nordens vilda djur i deras naturliga livsmiljöer. Välkommen till vildmarken.

En tunn linje

Vanliga frågor om den vitryggiga hackspetten

Hackspettar hackar av två anledningar. Den ena är för att komma åt insekter inne i ved. De andra är för att bygga ett bohål.

Den vitryggiga hackspetten blir ca 10-15 år

I Sverige har vi 8 olika sorters hackspettar. Den vitryggiga hackspetten som du kan besöka i Vildriket är idag klassificerad som akut hotad enligt den svenska rödlistan.

Förr fanns det vitryggar i nästan hela Sverige men sedan flera år finns de framförallt i Värmland, vid nedre Dalälven och längs Norrlandskusten. Totalt i landet finns idag 11 häckande par. I Vildriket ingår den vitryggiga hackspetten i ett bevarandeprojekt tillsammans med Naturskyddsföreningen och Sveaskog med syfte att bevara och öka populationen.

I Sverige finns det 8 st olika hackspettsarter. Vitryggig hackspett, mindre hackspett, större hackspett, gröngöling, gråspett, tretåig hackspett, spillkråka, göktyta,

Vitryggiga hackspettens hotstatus i Sverige

Vitryggiga hackspettens hotstatus
Vitryggiga hackspettens hotstatus

Läs mer om våra andra djur