Project Description

Renen är släkt med andra hjortdjur, så som älg, kronhjort och rådjur. Renen är det enda hjortdjuret där både honan och hanen har horn. Renen är också det enda hjortdjur som vi människor har tämjt. I Sverige finns idag inga vilda renar kvar, men den tama varianten betar fritt i landets norra delar.

Visste du att…
Det finns 7 arter av ren.
Samernas namn på en rentjur (hanrenen) är sarv och på en renko (honrenen) vaja. En kastrerad rentjur kallas härk och används som dragdjur.
Renen är det enda hjortdjur där både honan och hannen bär horn.
I Nordamerika kallas renen för Caribou.
Det klickar när renen går på grund av att en sena löper över ett benustkott vid klöven.

Skogsrenens hotstatus i norden

Utseende
Skogsrenen är gråbrun på sidorna med ljusa ben, medan tamrenar förekommer i flera olika färgvarianter.
Skogrenen är betydligt större än tamren, en stor tjur kan väga upp till 180kg. De har större klövar för att klara av att inte sjunka ner i snön, och även benen är längre och mankhöjden är ca 2-3 dm högre än tamrenen.
Renen är det enda hjortdjuret där båda könen har horn. Hanens horn är dock ungefär 3-4 gånger så stora som honans. Hornen tappas varje år och hanen tappar sina horn under vintern medan honan bär sina längre (ca 1 vecka efter kalvning). Hornen blir inte lika vida som hos tamrenen, något som anses bero på att den skogslevande renen ska kunna navigera mellan träden bättre.

Levnadssätt
Hanen kalls även för tjur och honan för vaja. Vajorna och deras kavlar går i en grupp som kan variera i storlek över året, medan de fullvuxna tjurarna går för sig själva under stora delar av året. De ansluter sedan till honorna vid brunsten och en vuxen tjur har då ett harem av honor. Brunsten sker på hösten och kalvarna föds i maj. Renarna är ofta på vandring mellan betesmarker under kalvningstiden så det är viktigt att kalvarna snabbt är på fötter då de måste kunna följa med mamman.

Föda
Sommartid äter renen mycket sly, örter och gräs. Vintertid är huvudfödan renlav som dom gräver/skrapar fram. På vintern kan renarna med hjälp av de breda klövarna sparka fram markväxande lavar under snön. De betar då även trädens hänglavar. Om marken täcks av en isskorpa så kan det vara svårt för dom att få fram föda. Detta sker numera allt oftare på grund av klimatförändringar som ger omväxlande kallt och varmt väder. Renarna vandrar mellan vinterbeten (i skogslandet) och sommarbeten (på fjället eller på tundran).

Skogsrenen i Sverige
Renen vandrade in i Skandinavien för 10 000 år sedan då inlandsisen drog sig tillbaka. Länge var de viktiga bytesdjur för oss människor och så småningom började vi även tämja dem. Vildrenar fanns kvar ända in på sent 1800-tal i vårt land, men idag finns inga vilda renar kvar. Däremot så finns tama renar som betar fritt i landets nordliga delar. Dessa tamrenar är en domesticerad form av fjällrenar och det finns cirka 250 000 tamrenar i Sverige. Skogsrenar finns närmast i Finland. Vilda renar finns även över norra halvklotets tundraområden i Nordamerika, Europa och Asien.

Spår
Spillningen är små runda kulor.

Läs mer om våra djur