Däggdjur

Rödräv

Vulpes vulpes

Rödräven är ett hunddjur som har en mycket vidsträckt utbredning över norra halvklotet. I Sverige förekommer den i allt från de nordligaste vildmarkerna till villaträdgården i söder. Detta beror säkert delvis på dess stora förmåga att utnyttja olika sorters föda. ”Slug som en räv” är ett känt ordspråk i Sverige. Och visst är räven ett klokt och läraktigt hunddjur som relativt lätt kan bli tama i den aspekten att de inte visar någon större rädsla för människor.

Rävens utseende

Rödräven har ofta orange päls men den kan också vara beige, brun, nästan svart eller silverfärgad. På sommaren ser räven högbent och slank ut men på vintern får den en tjock vinterpäls som gör att den ser mer knubbig och kortbent ut. Under vintern får den också den karakteristiskt burriga svansen.

En tunn linje

Så ser rävens spår ut

Även om det inte är ovanligt att se rävar så ser man oftare spåren efter en räv än räven själv. Spåren kan vara allt från avbitna fjädrar till spillning och fotavtryck. Spårstämpeln liknar en hunds och mäter 5-6 cm, men man kan skilja dem åt med ett klassiskt knep; dra en linje tvärs över stämpeln i höjd med mellantårnas bakkant.

Rävspår = linjen går helt fri från yttertårna.
Hundspår = linjen skär framkanten på yttertårna.

Ordning: Rovdjur (Carnivora)

Familj: Hunddjur (Canidae)

Vikt: Hanar 6-10 kg, honor 5-7 kg

Mankhöjd: 40 cm, längd 75 cm

Parningstid: Januari – mars

Dräktighetstid: 52-53 dygn

Ungar: 3-6 valpar, blinda vid födseln men öppnar ögonen efter 12 dygn. Den nyfödda ungen väger ca 100g och diar i 3-4 veckor. Är helt avvanda vid ca 8 veckors ålder och blir könsmogna vid 1 års ålder

Livslängd: Ca 10 år (rekord i djurpark är 18 år)

Det latinska namnet: Vulpes vulpes

En tunn linje

Vad äter räven?

Räven är ett rovdjur, men samtidigt ett av vårt lands mesta allätare. En räv kan äta allt från blåbär och säd, till maskar, skalbaggar, harar, sorkar, fåglar och rådjur.

Både frukt och insekter en del av födan

Räven är således en opportunist, dvs den tar den föda som det för tillfället finns mest av – eller är lättast att komma åt – utan att vara särskilt nogräknad. Sorkar är dock alltid den viktigaste födan året runt i vårt land, inte minst på vintern. Under sensommaren/hösten äter den gärna bär och frukt. Sommartiden är den mest varierade perioden i kosten då bär, insekter, kräldjur och fåglar äts allt efter tillgång.

Fångar möss

Smågnagare lokaliseras oftast med hörsel och syn och fångas sedan med det karakteristiska ”mushoppet”, då räven dyker ned på bytet med framtassarna.

En tunn linje

Rävens levnadssätt och ungar

Rödräven lever i par eller familjegrupper. Familjegrupperna utgörs av en hona och en hane och flera av deras vuxna ungar (honor) som deltar i ungvårdnaden. Sådana grupper är vanligare i södra delen av landet medan rävar i norr oftare lever i par. Ungarna föds på våren i en lya, ett rävgryt, och de tillbringar mycket tid i och utanför lyan medan de är små.

Besök djuren på
Vildriket

Upplev nordens vilda djur i deras naturliga livsmiljöer. Välkommen till vildmarken.

En tunn linje

Rävgryt

Ett rävgryt är vanligtvis en underjordisk håla som räven gräver eller tar över från ett annat djur, som till exempel en grävling.

Rävgrytet består ofta av flera tunnlar som leder till olika kammare där räven kan sova, skydda sina ungar och lagra mat. Räven kan också bygga upp en hög av löv eller gräs utanför ingången till rävgrytet för att dölja den och hålla den varm.

Under sommaren kan räven lämna rävgrytet för att vila och sova på marken eller i solen. Men under vintern är rävgrytet en viktig tillflyktsort från kylan och snön.

En tunn linje

Vanliga frågor om räven

Rävar är inte farliga för människor.
Rävens ungar kallas valpar
Rödrävar blir ca 10 år. Rekordet i djurpark är 18 år.
Vid flykt kan räven komma upp i en hastighet på 50 km/h.
Den är vig och smidig och hoppar med lätthet över hinder på 2 meters höjd.
Det latinska namnet för rödräv är Vulpes vulpes.

Rävens hotstatus i Sverige

Rävens hotstatus
Rävens hotstatus

Läs mer om våra andra djur