Project Description

Med sitt imponerande vingspann på över 2 meter är kungsörnen en av Sveriges allra största fåglar. Bara havsörnen kommer upp i samma storlek.

Visste du att…
Den gotländska stammen ökat från ett 10-tal par på 1970-talet till cirka 50 par. Därmed är Gotland ett av de örntätaste områdena i världen.
Under perioden 1993-2011 tog Naturhistoriska Riksmuseet emot 503 döda kungsörnar. Av dessa var 13 förgiftade, 20 hade dödats avsiktligt av människor, 133 hade dödats av trafik och 86 hade avlidit av sjukdom och svält. 84 hade dödats genom kollision med ledningar och andra elskador, fem av vindkraft samt 16 av andra olyckor. Den pågående kraftiga utbyggnaden av vindkraft i Sverige är ett stort orosmoment.
Efter långa strövtåg verkar unga örnar främst etablera sig i närheten av födelsereviret, vilket begränsar det genetiska utbytet mellan olika områden.

Kungsörnens hotstatus i norden

Utseende
Gamla kungsörnar har bruna, brungula, svarta och grå färger, medan yngre örnar har vita fält i vingarna och en vit stjärt med et brett, svart ändband. Gemensamt för alla åldrar är en gul eller ljust rödbrunt nacke. Kungsörnen blir upp till 225 cm i vingspann.

Levnadssätt
Kungsörnar lever i livslånga par och de återanvänder gärna samma bo år efter år om de får vara ostörda. Reviren återanvänds också och vissa kända revir har varit bebodda i 100 år. Honan ruvar äggen och en kull innehåller oftast bara 1-2 ägg, varav endast den ena ungen brukar bli flygfärdig. Efter tre månader, ungefär i juli, är ungen redo att klara sig själv. Boet är ett stort risbo som kan vara 1,5 meter i diameter och väga upp emot ett ton. Storleken på bona gör att det krävs gamla stora träd för att kungsörnen ska kunna häcka. Sådana träd blir allt mer sällsynta i Sverige.

Föda
Främst harar, smågnagare, ekorrar och hönsfåglar, men den lever också av kadaver.

Kungsörnen i Sverige
Sannolikt var antalet kungsörnar större under 1800-talet än vad som finns idag. I likhet med de andra stora rovdjuren utsattes kungsörnen dock för en kraftig förföljelse under senare delen av 1800-talet och början av 1900-talet. Detta ledde till en kraftig minskning av stammen och på 1920-talet befarade man att arten skulle dö ut i landet. Vid denna tidpunkt uppskattades populationen uppgå till knappt 20 par i Sverige. Som en reaktion på detta fridlystes havs- och kungsörnen år 1924. Idag klassas kungsörnen som nära hotad och från inventeringarna av kungsörn år 2014 rapporterade länsstyrelserna in totalt 480 revir som var besatta av örnar. I dessa revir påbörjades häckning av 243 par och det var 192 par som lyckades med häckningen. Ungefär två tredjedelar av de lyckade häckningarna fanns i renskötselområdet.
De årliga inventeringarna visar att de flesta örnarna finns i norra delen av landet, att populationen minskar i fjällområdet och att den sakta ökar i mellersta och södra Sverige. Den högsta tätheten av kungsörn finns på Gotland.
Kungsörnen har på sikt en osäker framtid på grund av avverkning av äldre skogspartier som kan leda till brist på lämpliga boträd samt försämrad bytestillgång. Boträden, som i minst 95 % av fallen är tallar, bör vara kraftiga och i Norrland helst minst 200 år gamla.
Den illegala jakten påverkar också kungsörnen. Under senare års röntgen av örnar inkomna till Naturhistoriska riksmuseet uppvisade 14 procent metallfragment, vilket visar att de påskjutits men inte dött omedelbart. Siffran är en absolut minimisiffra, eftersom de örnar som dött vid påskjutning rimligen inte skickats in till NRM.
Beståndet påverkas även negativt av blyförgiftning och kollisioner med tåg, ledningar och vindkraftverk.

Läs mer om våra djur