Loading...
Igelkott 2016-12-13T09:54:03+00:00

Project Description

Igelkottens taggar gör den unik och omisskännlig. Taggarna är omvandlade hårstrån och inget annat djur i Sverige har en sådan anpassning. Men något nytt påfund är det inte för igelkotten är ett riktigt urtidsjdur som funnits i 65 miljoner år.

Visste du att…
I gamla tider sas det att igelkotten var björnens enda riktiga fiende då den kunde hoppa in i björnens mun och sprätta upp magen på björnen inifrån.
Igelkotten är ett djur som har funnits i 65 miljoner år.
På Artportalen.se kan du rapportera när du sett en igelkott. Det gör att man kan få bättre koll på antalet igelkottar i landet.
Om du vill att igelkottar ska trivas i din trädgård ska du spara lövhögar som igelkotten trivs att vara i.

Igelkottens hotstatus i norden

Utseende
Igelkottens taggar skiljer den från alla andra svenska däggdjur. Taggarna är ombildade rygghår och det är bara ryggsidan som har taggar. Buken och det mesta av huvudet är täckta med vanligt hår. En igelkott har ca 6 000 taggar som vardera är ca 2-3 cm långa. Taggarna är ett utmärkt försvar, särskilt då igelkotten rullar ihop sig till en boll med alla taggarna stående på ända. En igelkott väger cirka 0,5-1 kg och är 20-30 cm långa med en kort svans.

Levnadssätt
Parning sker på våren och 2-10 ungar föds efter en dräktighetstid på 5-6 veckor. Igelkottshonan tar själv hand om ungarna. Vid födseln är de blinda och har mjuka vita taggar. Efter tre veckor kan de lämna boet men följer honan i ytterligare några veckor och diar innan de klarar sig helt själva. Vinterhalvåret tillbringar igelkotten i dvala. Den ligger hoprullad i ett speciellt vinterbo under en lövhög, eller ingrävd i en kompost, jordhög eller liknande – den kan gräva ända ner till frostfritt djup. Kroppstemperaturen sjunker ner till bara några plusgrader (3-6 °C), och andningen minskar från sommarens 40-50 andetag per minut till bara 6-9 per minut. Även hjärtfrekvensen minskar kraftigt. Energibesparingen gör att igelkotten klarar 6 månaders dvala utan att äta.

Föda
Igelkottar räknas till gruppen insektsätare.  De äter det mesta av olika slags djur i lämplig storlek – sniglar, daggmaskar, skalbaggar och andra insekter, små grodor, ödlor och ungar av sorkar och möss. Den äter även kadaver, samt vegetabilier som bär, ollon och svamp. Även ormar dödas och äts – huggormar dödas med ett bett om nacken och även om igelkotten skulle få ett giftigt bett från ormen så har den stor motståndskraft mot giftet (dock är den inte immun som man trodde förr).

Spår
Igelkotten har fem tår. Spillningen är ofta i form av små bruna eller svarta korvar.

Igelkotten i Sverige
Ingen vet riktigt hur många igelkottar som finns i Sverige. År 2014 gjorde Naturskyddsföreningen en undersökning där allmänheten fick rapportera in när de sett igelkottar. Resultatet visar att igelkotten verkar sprida sig mer norrut längs med kusten och att den inte bedöms vara en hotad art. I vissa delar av landet verkar de dock vara på nedgång. Artdatabanken anser att det finns anledning att fortsätta studera igelkottens förekomst, speciellt i jordbrukslandskapet, eftersom många andra arter minskar där. Igelkotten är starkt beroende av bra övervintringsplatser för hibernationen. Landskapsförändringar och förändring av våra samhällen har på många ställen orsakat en minskning av sådana platser. Igenväxningen av landskapet har troligen försämrat möjligheten att hitta föda på landsbygden. I norra Sverige kan igelkottens spridning påverkas av det allt varmare klimatet och därför finns anledning fortsätta följa igelkottens utveckling även där. Den ökande biltrafiken kan troligen också, åtminstone lokalt, påverka igelkottens eftersom många blir överkörda.

Läs mer om våra djur

X